Pax Baltica

Pax Baltica brukar vara ett tvådagarsarrangemang på hösten. Det fyllde 30 år 2019 och startades alltså under det händelserika året 1989.

Pax Baltica 2024

I samband med Pax Baltica 2024 intervjuades Gints Amoliņš, utrikesredaktör vid LTV, i Blekinge Läns Tidning då han deltog vid konferensen som talare. Läs intervjun nedan:

Intervjun i BLT (källa), HÄR!

Fotograf: Sylvia Asklöf Fortell

”Numera inser jag att jag faktiskt kan dö”

Först har man en känsla av att man kan göra allt. Sen sjunker det in att det finns ett hot mot den egna säkerheten. Därefter inser man att oddsen att överleva blir sämre och sämre, berättar Gints Amoliņš, utrikesredaktör och krigskorrespondent vid den lettiska statstelevisionen.

Vi sitter på Officersmässen i Karlskrona – en ombonad miljö med mörka paneler, läderfåtöljer och tavlor. Runt omkring oss sorlar ljudet av röster. De är dämpade på min ljudinspelning, men i verkligheten, när vi för samtalet, är de nästan precis intill. De muntra rösterna bildar en skarp kontrast till ämnet vi diskuterar.
Gints Amoliņš är utrikesredaktör vid LTV, Lettlands statstelevision. Han är i Karlskrona för konferensen Pax Baltica. Klockan fem på morgonen den 24 februari 2022 vaknade han och hans tv-team på ett hotellrum i Kramatorsk, östra Ukraina, av fallande bomber. Flygplatsen anfölls.

Vilka minnen lever kvar hos dig från de här dagarna?
– Många bedömde att invasionen, om den kom, mest skulle beröra de östra delarna av Ukraina. Vi hade underrättelser om att de soldater som hade samlats vid ryska gränsen inte skulle vara tillräckligt för att ta huvudstaden. Så när vi förstod att bomberna föll över Kiev skakade det mig, i inledningsskedet.
Men så lyckades de ju inte heller med att ta Kiev.
– Nej, de gjorde ju inte det.

Gints vilar vid orden och ger ett eftertänksamt intryck. Sedan invasionen reser han regelbundet till fronten, tre veckor åt gången, enligt ett rullande schema. Och hans tv-team är verkligen vid fronten. Kriget sätter både honom och redaktionen på prov, i allt från den personliga säkerheten till det praktiska arbetet på marken.

Hur gör ni för att säkerställa att fakta till era tittare är korrekt i dessa tider av desinformation?
– Sociala medier kan vara både en tillgång och ett problem. Man kan hitta bilder och så vidare, men att verifiera uppgifterna är en annan sak. Är man på marken i kriget finns det vissa saker från officiellt håll som man bara måste lita på. Men då får man redogöra varifrån uppgifterna kommer – ”enligt den ukrainska regeringen…”. Ibland är det omöjligt att veta, som det exakta antalet döda vid ett visst tillfälle. Men vi arbetar mycket med att resa till platser och prata med folk, som där en bomb slagit ned.

– Ögonvittnesskildringar handlar om upplevelser, tankar och känslor hos människor. Visst kan det också behöva kontrolleras, men vi arbetar mycket med den mänskliga berättelsen.

Har kriget inverkat på den lettiska mediapolitiken? Hur i så fall?
– På hemmaplan har, vad vi kallar, de Kremlsponsrade medierna alltid varit en fråga, om det är det du tänker på. De hade vissa restriktioner redan innan krigets utbrott, eftersom de redan då bedömdes vara ett hot mot landets säkerhet. Men vid invasionen blockerades de. Det går såklart att kringå, för de som verkligen vill, vi lever ju i moderna tider. Men vi har även vissa oberoende ryska medier i Lettland, som Meduza.

Det måste vara en balansgång att gå? Det fria ordet?
– Ja, så är det ju alltid och i fallet med krigsjournalistik är det speciellt tydligt. Rapporteringen från Vietnamkriget tvingade USA:s regering att dra sig tillbaka. Och ja, när vi är vid fronten finns det vissa regler som vi måste ta hänsyn till, som att inte uppge någons läge, eller kommande planer och så vidare. Men vi försöker att samarbeta, för vi behöver dem, och den ukrainska armén behöver oss.

Under konferensen Pax Baltica, senare på dagen, visar Gints rörliga bilder från fronten. Bomber kreverar, leran, dimman och fukten får mig att frysa, gamla tanter som knappt kan gå kämpar sig fram i bråten. En nykter påminnelse om krigets realiteter. Långa applåder följer hans föredrag.

Hur har dina upplevelser påverkat din syn på journalistik?
– Det är klart att när man rapporterar om saker som rör liv och död så påverkas man. Det ger en känsla av mening i det man gör och lyfter saker till en annan nivå. Speciellt under de första månaderna när jag var hemma ville jag bara åka tillbaka eftersom det kändes så viktigt. Man går på adrenalin.

– Det finns en amerikansk reporter som pratar om att man genomgår ett antal stadier som krigskorrespondent. Först en känsla av att man kan göra allt, sen sjunker det in att det faktiskt finns ett hot mot den egna säkerheten. Därefter inser man att oddsen att överleva blir sämre och sämre.

– Jag har genomgått alla de stadierna. Vi åker fortfarande dit och rapporterar. Men jag inser också att jag faktiskt kan dö.

Årets event genomfördes 2 – 4 oktober i ett höstvackert Karlskrona. En inledande samling med middag och social samvaro genomfördes under den första kvällen med arrangörsgruppen, föreläsare och särskilt inbjudna gäster på Sjöofficersmässen, vilket var lika uppskattat som trevligt. Detta har blivit något av en tradition i likhet med efterföljande morgons presskonferens som detta år hölls i Kungl Örlogsmannasällskapets bibliotek, en miljö som erbjuder en mycket stilfull inramning.

Sammanfattning av Pax Baltica 2024

Hög kvalité på föreläsningarna

Konserthuset var denna gång liksom under ett antal tidigare år platsen för föreläsningarna som lockade omkring 180 åhörare. Generaldirektör Magnus Hjort från Myndigheten för psykologiskt försvar var inledande och mycket intresseväckande föreläsare. Myndighetens uppgift är att möta antagonistiska hot inom informationsarenan och vara det öppna demokratiska samhällets stöd till myndigheter, regioner och företag. Detta bl a genom att stärka motståndskraften, sprida kunskap och genomföra övningsverksamhet. Demokratin kan inte tas som något evigt givet och måste därför försvaras.

Myndighetens uppdrag genomförs i en omvärldsmiljö där det pågår ett femtiotal väpnade konflikter, innefattande det ryska fullskaliga angreppet på Ukraina, den eskalerande konflikten i Mellanöstern, angrepp från terrororganisationer, gängkriminalitet liksom det mot vårt land utpekade hotet från Ryssland, Kina och Iran.

Över ämnet den Internationella brottmålsdomstolen i Haag talade generalsekreteraren i i Svenska FN-förbundet Jens Petersson. Hit är 124 länder anslutna med arton verksamma domare där en tredjedel av dessa utbyts på årlig basis. Pågående folkmord, brott mot mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser gör att domstolen inte lider brist på verksamhet.

Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina uppvisar alla tänkbara brott mot folkrätten. Här återfinns bland vidrigheterna bortförandet av barn, våldtäkter och ett hänsynslöst mördande av unga, gamla, män, kvinnor och barn.

Ämnet Ukraina följdes upp av den lettiske TV – journalisten Gins Amolins, vilken på plats i landet rapporterat och fortsätter att rapportera om kriget, hittills genom ett femtontalreportageresor i det krigshärjade landet. Han gav i ord och genom korta filmsekvenser en tydlig bild av de ryska härjningarna, tillsammans med de utmaningar och farligheter som det innebär att verka som journalist under krigsförhållanden. Hans berättelse rörde och berörde.

Den avslutande föreläsningen genomfördes av Emil Knutsson som studerar till civilingenjör och är cybersäkerhetsexpert, varför ämnet cybersäkerhet föll sig tämligen naturligt som föreläsningsämne. Hans föreläsning täckte in tillvägagångssätten från enskilda hackers till statsstödda cyberangrepp. Attackerna från enskilda aktörer liksom från stater förekommer här och nu, vid höjd beredskap liksom under krigsförhållanden. Således något ständigt pågående, oaktat vilken etikett vi sätter på omvärldssituationen.

Skyddsaspekten var central i föreläsningen, där Emil Knutsson gav många bra exempel på vad som bör och kan göras från den enskilde individen upp till statlig nivå. På den senare nivån genomför Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea insatser som syftar till störa och skada infrastruktur, stjäla information liksom att sabotera militära operationer. Vi behöver således dra lärdomar på individuell liksom statlig nivå avseende skyddsåtgärder och samtidigt se framåt mot framtida hot relaterat till den ökade digitaliseringen i samhället.

Bra diskussioner

Avslutningsdagen fokuserade på diskussion och frågor relaterat till föregående dags föreläsningar med ett tjugotal seminariedeltagare. Här kunde det som förmedlats av föreläsarna ytterligare fördjupas vilket var synbarligt uppskattat av de närvarande.

Intresset hölls uppe ända till slutet genom Marinbaschefens engagerade föreläsning om utvecklingen inom vårt sjöförsvar och vikten av säkrade resursflöden över havet. Här sattes punkt för ett i alla avseenden intresseväckande event.

Ett varmt tack till Birger Werner och hans efterträdare Fredrik Hansson i rollen som projektledare, liksom till projektgruppens medlemmar och alla sponsorer. Likaledes ett varmt tack till eventets skickliga moderator Minou Sadeghpour som med erfaren hand lotsade föreläsningarna från start till mål. Hennes fina ord i samband med uppstarten över Pax Balticas framlidna eldsjäl Inga-lena Fischer värmde.

Text: Tommy Jeppsson

Bilder: Sylvia Asklöf Fortell

Pax Baltica 2023

Det finns möjlighet att se föreläsningarna nu i efterhand på följande länk: www.paxbaltica.se

Bilder från Pax Baltica 2023

Försvarsdirektör Peter Ryman

Journalist Patrik Oksanen

Brigadgeneral Patrik Gardesten

Inga-Lena Fischer, ordförande AFF Blekinge

Från presskonferensen

Den avslutande paneldebatten

Fr. v: Patrik Oksanen, Stefan Lundqvist, Peter Ryman, Patrik Gardesten, Fredrik Peedu, Minou Sadeghpour

Fotograf: Tore Almlöf

Din Inbjudan till Pax Baltica

11 oktober – 12 oktober 2023

I Karlskrona har Pax Baltica bedrivits sedan mitten av 1980-talet. Pax Baltica har blivit känt som ett av Sveriges mest kvalificerade återkommande arrangemang med mottot ”Samtal om fred och säkerhet runt Östersjön”. Pax Baltica är nu tillbaka efter pandemistoppet.

Du inbjuds härmed till årets Pax Baltica med rubriken

”Sverige och en ny verklighet. Samhällsförändringar vid ett NATO-medlemskap”.

Årets talare (reservation för ändringar)

Fil dr Stefan Lundqvist                               Journalist Patrik Oksanen

Brigadgeneral Patrik Gardesten                 Försvarsdirektör Peter Ryman

Kommendör Fredrik Peedu

Moderator Minou Sadeghpour från Allmänna Försvarsföreningen.

Program

11 oktober kl 1130-1230, lunch på Sjöofficersmässen

11 okt 1300-1700, öppna föreläsningar och frågestund i Konserthusteatern

11 okt kl 1800, middag på Sjöofficersmässen

12 okt kl 0830, seminarier i gruppform på Marinmuseum börjar

12 okt kl 1330 på Marinmuseum, Pax Baltica 2023 slut

Du kommer efter att du anmält dig att få ett detaljprogran.

Avgiften som i år är 750 kronor omfattar lunch 11/10, föreläsningar 11/10, middag 11/10 samt med seminarier lunch den 12/10.

Övernattning får du klara ut själv.

Skicka din anmälan och betalning till Allmänna Försvarsföreningen. Vi föredrar om ni betalar via Swish på följande nummer: 123 465 6641, men det går även bra att betala via bankgiro 482-8885.

Ange ditt namn, adress, samt Pax Baltica på talongen.

När du har betalat, meddela ditt deltagande till följande adress: ingalena.fischer@gmail.com

Vi måste ha din anmälan och betalning senast den 5/10.

Välkommen till Blekinge och Karlskrona för ett unikt tillfälle 2023.

Inga-Lena Fischer,

Ordförande i Allmänna Försvarsföreningen Blekinge.

Hej all Pax Baltica- vänner!

Vi i arbetsgruppen har hela våren jobbat med Pax Baltica med avsikten att ha ett fysiskt möte i år, men så blir det inte, tyvärr. Vi satsar i stället på en omstart 2023, efter två inställda evenemang.

Anledningen till årets paus är bristen på föreläsare. Av alla dem som vi har kontaktat i princip sedan februari och under våren, har alla tackat nej. Vi hade kanske kunnat locka en, möjligen två som eventuellt kunde tänka sig att komma, men det känns för få för att dra igång allt som det innebär att arrangera ett fysiskt Pax Baltica.

Vi har funderat mycket kring denna tveksamhet och kommit fram till att det kanske inte är så konstigt med tanke på hur världen förvandlats efter 24 februari med kriget i Ukraina och följderna av det, samtidigt med alla turer kring Sveriges och Finlands Nato-ansökan och Turkiets motvilja.

Det känns naturligtvis inte bra att ställa upp som föreläsare när man, trots gedigna kunskaper och mångårig erfarenhet, plötsligt ställs inför ett eller flera scenarier där kunskaper och analyser, hur gedigna de än kan vara, ändå inte kan ge några stabila svar, eller förutsägelser man kan stå för.

Samtidigt är det flera som tackat nej på grund av utlandsresor och bokmanuskript, medan andra helt enkelt inte längre reser utan föredrar att medverka på skärm. En sådan inställning gör det inte möjligt att samla människor i Konserthuset i Karlskrona för att sitta och lyssna till föredrag via skärm.

Så håll ut och håll tummarna för att vi ska kunna ro iland ännu ett Pax Baltica 2023 då vi hoppas att världen ser annorlunda ut.

Vi är glada att ni är så många som går in och har gått in på vår hemsida och undrar över framtiden.